det perfekta livet...?
Hallå där bakom skärmen. Nyss hemkommen från en träning som fick mig att inse att det här är det absolut sista året med innebandy, tappat allt alltså. Känns väldigt bittert då innebandy är det roligaste som finns när det rullar på sådär som man själv vill.
Imorgon är en intressant dag, jag kommer få svar på om jag kommer att få lägenheten i Sågen eller inte, det känns lite ovisst med tanke på att det var första visningen jag var på, jag får den säkert inte, och fast jag vet att oddsen inte ser bra ut så kommer jag bli väldigt besviken eftersom att den såg asbra ut.
Jag gjorde nyss ett test på Msn, det gick ut på att jag frågade 10 personer om hur dom mår.
Resultaten är inte så oväntade men ack så orimliga:
"Bara bra" svarade hela 8 personer, en var sjuk, men det bästa svaret hade ändå en tjej vid namn Jenny som svara "jag mår som vanligt"
För om man tänker efter, hur troligt är det att 8 stycken mår endast bra, inga problem liksom, det tror jag inte ett ögonblick på Fast jag vet...det är klart att man inte är så öppen över en chat. Men då kommer jag till nästa konstighet, när man möter folk man känner, vänner eller "vänner" irl så är det ytterst sällan (vad jag får höra i alla fall) folk som helt enkelt svarar ärligt (no offence, jag är också sån ibland) och säger: Livet går dåligt just nu.
Men varför är det så, för jag är ganska säker på att alla har en massa problem i livet, stora som små som man försöker rätta till hela tiden...såna saker man sitter och funderar över på bussen, i skolan eller när man ligger i sängen och bara stirrar tomt upp i taket.
Under all ytlighet så tror jag allt handlar lite om det hära "se på mig, det går bra nu"-syndrom, då alla "tävlar" lite om vem som det går bäst för. Som att göra bra reklam om sig själv typ.
Sist men inte minst så måste jag säga apropå de som skriver "dålig uppdatering på din blogg" till mig så har jag nu ett svar, jag själv tycker inte det är så intressant att läsa "Henriettas" blogg om helt ofattbart ointressanta saker, ex: Hej igen, nu är jag tillbaka. Mellan 13-15 idag var jag på ridning, ganska kul idag...Molly hoppade högt, så jag är glad :) det värsta av allt var att hon blev så himla grinig när jag skulle gå, så jag blev tvungen att först byta om, sen köpa lite hästgodis till min prinsessa för att sedan ta bussen hem, en halvtimme senare än vanligt...men men, vad gör man inte för sin häst. Nej, nu ska dra på Jurassic Park (länge sen jag såg den) :P, men om ni har tur ;( så återkommer jag lite senare ikväll, hejsvejs lingonfejs. :P:D
Mysig problemfri natt på er alla...förutom dig då Jenny, vi kan ligga och fundera en kvart innan bedtime.
Nu känner jag mig lite träffad ang. uppdateringen av bloggen ;P haha!
Jag tror att "bara-bra-syndromet" mer handlar om att man kanske inte orkar prata om sina problem med alla. Och att den som frågar oftast inte alls vill höra hur man egentligen mår, utan frågar "läget?" mer på rutin liksom. Det är min teori
haha jag diggar dig hårt !
Lite sen kommentar kanske, men hittade nyss denna blogg ;)
Tänkte bara säga att jag håller med Malins kommentar. Man orkar inte öppna sig hela tiden. Lättare att bara säga att man mår bra.